Claus blogg del 7: Delande
Nu har vi kommit till slutet av vår vandring med pilgrimsorden. Det känns rätt att avsluta med ryggsäcken.
Tystnaden som försvann och återvände
Före coronapandemin levde vi i en värld där tystnad var en lyxvara. Överallt fanns det prat, buller, skrammel, pip och andra ljud. I och med pandemin blev mångas liv lugnare och kanske tystare.
Claus blogg del 5: Långsamhet
Hur kan vi (åter)erövra långsamheten? Kan månne skogen lära oss sånt? Hjälper det att tro att Gud är på det långsammas sida?
Där träden är ett livsvillkor
Skogen kallar oss bort från vår egen bubbla till att tänka på våra medmänniskor i fattiga länder. Vi är kallade att stöda de allra mest utsatta människorna i länder där klimatförändringen redan idag hotar livsvillkoren.
Claus blogg del 4: Bekymmerslöshet
Bekymmerslöshet är inte nonchalans. Bekymmerslösheten blundar inte för verkligheten. För mig är den en tillit att kraft finns.
Skogen kallar oss att glädjas
Skogen ger glädje. Det är inte alls samma sak att vandra på asfalt och nosa på grannarnas gräsmattor. Tycker hundvalpen Mindy.
Claus blogg del 2: Enkelhet
Ett tält är något enkelt. Det binder mig inte till platsen där jag råkar befinna mig. När det blir dags rycker jag upp tältpluggarna, vecklar ihop, packar och vandrar vidare.
Claus blogg del 1: Frihet
Vägar är ju snabba och framkomliga, stigar är trevliga. Men roligast enligt mig är det att traska omkring ’i bracklet’, lite varsomhelst, fritt. Då är staven en god hjälp.
Skogen kallar oss att vandra
Skogen har inga väggar, inget tak och marken är en ojämn matta av färger och former. Tanken får sväva fritt och för fantasin finns inte heller väggar eller tak eller färdiga rutor. Redan en kort stund i skogen sänker stressnivåerna och får en att må bättre. Under ekofastan kallar skogen oss att vandra.
Vatten i vardagen
Hur värdefullt är vattnet? Vem är de stora bovarna när det gäller vattenanvändning?